Jag tänkte börja med det positiva ikväll. Fast det är groteskt på något sätt, för jag är nog en av få som skulle döda för en kväll ihop med Alexander Nilsson, den påklädde kocken i trean. Ni vet han som sätter kniven mot strupen på äckelrestauranger där personalen serverar pulvermos och annat otäckt som man kan bli sjuk av.

Kockpåklädde Alexander Nilsson, motsatsen till den nakne kocken, Jamie Oliver. Folk verkar inte gilla Alexander något vidare. De säger att han är tillgjord och försöker härma en annan stjärnkock, Gordon Ramsey. Han som säger fuck i varenda mening, ni vet.

Jaja, inte spelar det mig någon roll om Alexander är tillgjord. Och inte har jag något emot Oliver eller Ramsey heller. Huvudsaken med kockar som är på TV är väl ändå att de kan laga mat, eller? Det är ju därför det är de bra kockarna som är på TV och inte de dåliga.

Mmmmm… tänk att få en helkväll i köket med Alexander Nilsson, några grovt tillyxade lammracks, en palsternacka, en lagom stor morot och en nyslipad kockkniv att ta till om palsternackan och moroten liksom blir lite för mycket i kombination med en tack och lov påklädd kock och ett gäng sensuella, än så länge råa lammracks.

Så där.

Det var alltså det positiva.

Men det kommer faktiskt mer positivt här ikväll.

Brukshunden har bytt utseende. Vi kommer i framtiden att få en helt ny tidning sex gånger om året istället för som tidigare tolv. Det låter väl bra? Fast medlemsavgiften går upp. Less is more, liksom.

Det var i alla fall min första tanke när jag öppnade första numret av nya Brukshunden ikväll. Jag försöker verkligen att vara positiv och tänka snälla tankar. Sedan öppnar jag tidningen.

Jag gör som jag brukar – börjar med att läsa ledaren. Det skulle jag inte ha gjort, för jag blev nämligen irriterad redan när jag såg de fåniga tassavtrycken som omger texten och endast något senare läste stycke tre. Där står följande (skit):

Vi ser gärna att våra läsare engagerar sig i Brukshunden. Skriv till oss och berätta vad du tycker om tidningen. Vad är bra och vad kan vi göra bättre? Ge oss förslag på nya temaämnen! Vill du se din hund i Brukshunden? Skicka bilder till redaktionen, gärna actionfyllda bilder med energi och rörelse. Händer det något roligt på din klubb/rasklubb? Berätta! Finns det någon känd eller okänd person som du tycker bör uppmärksammas? Tipsa oss!

 

Jag börjar undra om det här är tidningen Brukshunden eller om jag kanske har hamnat mitt i Härliga Hund. Layouten är mer Härliga Hund än något som skulle passa en tidskrift med det ståtliga namnet Brukshunden. Fantasifulla tassavtryck och annat som inte behövs på varenda sida i princip. Ni fattar vad jag menar. Härliga Hund, liksom.

Undrar just vad alla de bruksförare som ju är den egentliga målgruppen för den här tidningen tycker om det nya upplägget. De kanske gillar tassavtryck, aktiveringsleksaker och pastellfärger. De kanske vill ha ännu mer annonser, freestyle, utställning, agility och hundsjukvård i sin tidning. Fråga veterinären. Juniorkorsord och biltur på rätt sätt. Vad vet jag?

Det finns tre läsvärda artiklar i nya Brukshunden enligt mitt sätt att se på saken. De börjar på sidan 34 och slutar på sidan 39.

Jag vänder på bladet igen, för jag vill inte vinna någon aktiveringsleksak från Nina Ottosson. Jag har redan alla och de funkar inte på kontaktfältsträning.

Och då hittar jag äntligen, äntligen hem.

För, även om jag i normala fall brukar plädera för att vi måste utvecklas för att gå framåt och lära nytt, så är det ibland ändå skönt när saker är som de alltid har varit. Lite som i urminnes tider, om ni förstår vad jag menar.

För på sidan 6 i nya Brukshunden hittar jag äntligen något som jag känner igen. Rubriken är ny, men innehållet det samma. Förbundsordförande Thorman har ordet och han går på precis som han brukar om SBK:s dåliga ekonomi, tomma ord om nya avstamp och nya satsningar. Om det är bra att det gick skitdåligt för IPO på VM. Så att det finns mål att sträva efter.

Och så avslutar Thorman med följande:

Nu önskar jag alla en god fortsättning på det nya året då vi med återvunnen kraft och energi ger oss i kast med det vi mest av allt tycker om; att arbeta med våra hundar  (min fetstilning/G.B.) och med våra medlemmar i alla våra klubbar.

 

Samtidigt som Thorman skriver det där lägger Brukshundens nya redaktör som enligt egen utsago har ambitionen att göra Sveriges bästa hundtidning för aktiva hundägare upp en ny sida på nätet, www.brukshunden.se.

Där kan alla vi som älskar att lägga ner tid och kraft på att verkligen aktivera och arbeta med våra hundar vinna en ”aktiveringsleksak” från Nina Ottosson om vi svarar på en nätenkät om vad vi tycker om första numret av nya Brukshunden.

Jag får det helt enkelt inte riktigt att gå ihop. Är både Thorman och nya redaktören Fredrik Malmgren medlemmar i SBK? Eller är det möjligen bara Thorman som är det?

Räknar med att få en massa skit i kommentarerna, för nu har jag verkligen, verkligen gjort det. Hängt ut tre giganter.

1. Thorman.

2. Malmgren.

3. Brukshunden.

Förlåt. Jag ville väl ikväll. Men det lyckades tyvärr inte.

Vet inte riktigt om det beror på

1. mig

eller kanske på

2. Thorman, Malmgren och nya Brukshunden.

Eller så är hela skiten helt enkelt Härliga Hunds, tassavtrycken och de groteska pastellfärgernas fel.