Om att Camilla håller det hon lovar. Om att hon faktiskt aldrig har lovat mig någon "rose garden" utan "bara" har avgett ett löfte om att älska mig tills döden skiljer oss åt. Och om att vi faktiskt tänker sätta det där midsommarlägret 2012.

Livet tillsammans med en elittävlande i agility och tillika offensiv agilityinstruktör på heltid innebär då och då bland annat följande har jag lärt mig under helgen som just gick.

Jag är hemma och vaktar tre hundar som inte ska tävla just denna helg. Jag får i uppgift att rasta instruktörns hundar och att aktivera dem. Utfodra dem. Odysseus ska ha Eukanubas veterinärfoder tre gånger om dagen, ICA:s morotsmys halvtio på kvällen och Eukanubas specialpasta för onda hundmagar en kvart senare. Hittills funkar det. Inga återfall. Hera och Kebban går på vanligt Endurance och mår bra på det.

Och medan jag är hemma och gör allt det där så är Camilla alltså i Borås och plockar hem viktiga poäng till Årets lag tillsammans med bästa Musen och med Eukanuba Barking Beasts som kör snyggagility i snabbrallor och vinner idag i Borås.

Jag gör lite andra saker än att rasta och utfodra instruktörshundar också här under dagen. Anmäler Camilla, Musen och Kebban till SM 2012 individuellt. Och så drar jag så klart iväg en anmälan för Sveriges bästa mediumlag Eukanuba Barking Beasts också. För är man agilitycoach, så är man.

Ja. Och så fixar jag Camillas powerpointpresentation som ska vara klar till på onsdag också. För… är man agilitycoach så är man ju det en gång för alla liksom.

Det är bland annat just därför som jag under helgen som just gick också provlagade den vegetariska maten till sommarens midsommaragilityläger som Apropå Hund håller i. Tyvärr håller maten inte måttet och jag måste tänka om när det gäller den vegetariska biten, för den ska så klart vara på precis lika hög nivå som de icke vegetariska alternativen. Och tillagad med precis samma värme och kärlek som den icke vegetariska maten.

Jag sopade alltså just ner en i det närmaste hel gratängform vegetariska pastarosor i soppåsen. COOP:s skitrecept håller inte måttet. Jag kan inte sätta fram något så B på Apropå Hunds A-agilityläger i midsommar. Jag gör det bara inte. För… är man agilitycoach och dessutom matansvarig så är man ju det en gång för alla liksom.

Och så kan jag bara hålla med min fru agilityinstruktörn som skickade följande kloka ord när hon messade från Borås tidigare idag efter att ha fått reda på att powerpointpresentationen är klar och att jag har anmält SM både i lag och individuellt under dagen. Samt att jag måste tänka heltom när det gäller den vegetariska maten på midsommarlägret.

Så här står det i messet från Camilla:

I beg your pardon. I never promised you a rose garden.

Jag konstaterar att Camilla inte far med osanning. Hon har aldrig lovat något sådant. Hon har lovat att älska mig tills döden skiljer oss åt. Men inte någon rose garden vad jag kan minnas.

Alltså tänker jag vidare på den där vegetariska maten då.

För vi tänker nämligen sätta det där midsommarlägret, jag och frugan. Tillsammans.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vid halvtiotiden idag svänger det in två bilar på garageuppfarten. Det är härligt med sommar, för jag får plötsligt för mig att smita ut i trädgården, skära ner några färska rabarber och göra lite smulpaj.   Fast om jag hade vetat hur varmt det ä...

Idag har jag någon underlig blandning av känslor i mig. Först och främst är jag GLAD över att jag får beröm av mina arbetskamrater för ett stort skrivjobb jag har gjort för vårt ämnes räkning. Det känns skönt när ens närmaste medarbetare förstår att ...

Oj, vad stressigt det har varit sista tiden. Jag är mitt i ett terminsslut och utöver vad det normalt innebär så har jag i år dessutom en magisterrättsansökan och en HSV-självvärdering att hantera. Det innebär en oerhörd arbetsbelastning. Idag har ja...

Vi orkade inte längre än till Fagersta ikväll. Fast vi borde ha hämtat upp bästa Hera i Malmköping för typ tre timmar sedan. Vi orkar helt enkelt inte. Camilla har gett allt hon har under landslagsuttagningarna 2012 och det har världens bästa drakhun...

Idag kom den då äntligen. Heras första nolla i en individuell klass. Vinst och pinne. Så stolt över min vackra, vackra fru och vår fina, fina collie!         Igår kväll satt vi på Flens BK och taggade klass I. Ikväll sitter vi på en camping...